Damsadelns historia

En damsadel är en asymmetrisk sadel som möjliggör ryttaren att sitta stadigt med båda benen på samma sida.

Vanligast är vänsterställda sadlar då de flesta är högerhänta. Men både högerställda sadlar liksom sadlar som har horn på båda sidor förekommer. Den senare är dock oerhört sällsynt. 

Det har dock inte alltid varit så. 
På 1200-talet ansågs det opassande för en kvinna att bära byxor och än mer att rida gränsle och damsadeln såg därmed dagens ljus. Damsadeln fyllde också en funktion att kunna transportera skadade och andra individer som av olika anledningar inte kunde rida på sedvanligt sätt. 
De tidigaste damsadlarna liknade designen av en stol och man satt med båda benen jämte varann och detta omöjliggjorde både självständig ritt samt högre tempo än skritt. Detta gör att man tror att en person i damsadel blev ledd. 

Det var inte förrän i mitten/slutet av 1800-talet som damsadlar fick sitt nuvarande utseende. 
Mellan de stolsliknande damsadlarna och våra nutida sadlar förekom det sadlar med ett horn, det vi idag kallar det övre hornet. 
Idag finns det två horn och det undre kallas hopphorn. Hopphornet möjliggör hoppning och ridning i högre tempo. Sätet är också plant jämfört med äldre modeller där sätet är skålat. Vad som är bäst att rida i är en smakfråga. Personligen tycker jag att skålade säten ger mig känslan av att sitta i uppförsbacke och knät hamnar också i vägen för händerna.

Översättning för damsadelns delar på engelska kommer!